Vill du bli lycklig

– skaffa dig en trädgård!

En bakstuga i Skåne

Tavlan finns på Kulturen i Lund. Akvarell av Frans Lindberg

”I södra Sverige levde de gamla stugköken kvar även sedan man mer allmänt börjat införa särskilda kök under 1700-talet och 1800-talets början genom att antingen låta bygga om den gamla förstukoven eller utvidga och avbalka det gamla spis­komplexet. I Bengt Nordenbergs (1822-1902) bevarade skiss­block finns flera sådana stugkök avbildade från Halland, Små­land och Blekinge. En av dessa bilder visar oss hela det murade eldstadskomplex som kan sägas ha utgjort hjärtat i stugköket (färgbild X). I mitten ser vi härden med uppsvängd kåpa och till höger bakugnsgruvan. Runt eldstaden samlades man för att utföra allehanda sysslor i skenet och värmen från den öppna elden och här var också den naturliga platsen för att inta varda­gens måltider. Det lilla bordet till vänster på bilden, vanligen kallat tavla, har kunnat användas både som enklare underlag och arbetsbord och som matbord.

Inom ett stort sammanhängande område omfattande sydvästra delen av Götaland utom mellersta och södra Skåne förekom i äldre tid en bostadsform som brukat gå under namnet det sydgötiska huset. Den bestod av ett enda stort stugrum till vilket fogats en tvåvåningsbod på ena sidan eller ömse sidor med en gång emellan. Vad vi ser på Nordenbergs teckning är den del av stugrummet som tjänstgjorde som kök (färgbild XI). I själva verket markeras gränsen mellan köksregion och bostadsdel av den tvärgående åsen, som är fastgjord vid sparrarna. Åsen användes mest för upphängning av klädespersedlar och husgerådsting men kunde förvisso även tjäna som gränsmärke mellan den del av huset dit främmande besökare hänvisades och den mer ombonade privata delen. Den ombonade karaktären framgår av att man installerat en sättugn för att underlätta spridningen av värmen till den inre delen av stugan. Samtidigt har vi här ett viktigt incitament till att skilja av köket från övriga stugan. Genom att uppföra en skiljevägg längs med murväggen och åsen fick man de tidigaste s.k. förköken.

Utvecklandet av ett särskilt kök ur allmogens gamla bostadskök ägde tidigare rum i södra och mellersta Skåne efter förebilder bland annat på herrgårdarna. Sedan sättugnen väl börjat spridas på de skånska gårdarna under 1600-talet var första steget taget mot kökets frigörelse ur stugrummet. Medan själva sättugnen placerades i den inredda stugdelen eldades den från det angränsande köket genom ett hål i väggen. Därmed kunde stugan hållas ren från rök och sot på ett sätt som tidigare inte varit möjligt.

Men uppvärmningen av stugan var bara en av många eldstads­funktioner som utfördes i detta skånska centralkök. I likhet med kontinentens eldstadskomplex var köket inrymt under ett kupol­liknande valv inne i den stora skorstenen. Utrymmet kallades på skånska för illare. Här fanns bakugnen vars rundade murkropp ofta stack ett gott stycke utanför husväggen, här fanns härden i form av en bred eldbänk med ”gruvor” att elda i och här fanns ofta också ett eldhål för uppvärmning av en inmurad bykkittel av koppar placerad i ett särskilt grovkök eller ”sters” ( ur det gamla ordet stekarhus, på danska stegerhus) vägg i vägg med illaren. Ofta hade däremot illare och sters smält samman till ett enda stort köksutrymme så som visas på Frans Lindbergs akvarell från hemmet i skånska Smedstorp (bild 8). Bilden återspeglar de förhållanden som ännu rådde under Lindbergs uppväxttid på 1860- och 1870-talen.

Kvinnan till vänster står i illaren och sköter om elden i ugnen. Hon håller en järnraka i handen och med den skall hon ta ut alla glöden när ugnen blivit tillräckligt upphettad. Risviskan bredvid brödspaden använder hon att sopa ugnsbottnen riktigt ren med. Inne i själva sterset sker baket. Degen ältas i ett stort baktråg och nytt mjöl tas med slev ur en stor mjölsäck. På arbetsbordet utmed fönsterväggen ligger redan färdigformade bröd. Men interiörbilden ger oss också ledtrådar till andra sysslor som utfördes i sterset: på väggen hänger horn för korvstoppning, vidare ett såll för siktning av mjöl och mellan fönstren en tratt och en sil för mjölkberedningen, på golvet intill bykgrytan står ett laggkärl för tvättsåpan och en kvast att sopa flisgolvet rent med.

Med järnspisen, fotogenlampan och det särskilda köket kan vi säga att grunden var lagd för den moderna tidens funktionella kök. En sak skulle däremot det nya köket ha gemensamt med äldre tiders allmogekök och det är den ombonade inredningen. I många svenska hem används ju än idag köket som sovplats för någon i familjen.”

 

Ur Kulturen 1985

 

https://48tos13x7lvo1f0jlt4999u8-wpengine.netdna-ssl.com/wp-content/uploads/2017/06/l%C3%A4ttKulturen-1985-K%C3%B6ksdon.pdf

Den skånska bakugnen stack ut från stugan. Så här kunde det se ut:

Intressant artikel om bakugnar

http://www.fridhem.nl/sob/08-1/Jarnkakelugnar.html